Flera fran mina klienter har svar att uts partner, arbete, livsstil andock snarare allting kan dom ej utse sig sjalva. Do lever efter normer skapade i media, sasom promotar en slags idealtillstand som ar omojligt att klara av darfor det inte har nagot med det verkliga livet att bega.
Simon Sinek, brittisk forfattarinna, marknadsforingskonsult och antropolog, astadkomme en traffande analys bruten millenniegenerationen, det vill framfora de saso ar fodda samt vidare. Han avse att flera ino millenniegenerationen age fatt hora itu forsvinna paron (uppsyn generation) att dom ar fantastiska samt kan lite alltsammans do vill innehava i livet. Nar do sedan blir vuxna moter de ett realism dar do ej ar speciella och icke kan ringa det do vill ha, enkom darfor att dom vill det. Do doljer sin daliga sjalvkansla bakanfor en forkladnad fran tapperhet samt sjalvsakerhet sam dom satter forskonande filter villi grejer ino sociala medier odl att livet framstar lysande. Det befinner si dito dopaminrusch saso hane far nar karl roker, dricker, tar knark och lirar spel. Samhallet age restriktioner nar det innefatta knark och spelet men ej runtom smartphones.
Det befinner si strongt vanebildand
Detta uppforande leder at att millenniegenerationen tillats marigt att bilda meningsfulla relationer. Nar dom kanner sig ensamma vander do sig ej mo ett individ utan at nago apparat. Do kan langa tio sms mo kompisar sam mar forbattrin nar de tillats losning. Da tillats do genast lindring (dopamin). Andock inom forlangningen leder detta uppforande till missmod. Millenniegenerationen har svart att behandla jakt, befinner sig otaliga sam vill hava genast tillfredsstallelse. Eftersom far de marigt att hitta djup fortjusning sam varaktiga relationer. Relationer sam lyckad yrkesutveckling befinner si langsamma processer. De behover bilda sig talamod, karlek till livet samt att anlagga op sin sjalvkansla. Allting det har tar tidrym.
Simon Sinek anser att det behovs duktig ledarskap som stode dessa unga personer tillsamman lyssnande, konflikthantering och samfardse. Sasom far de dar att begripa att karlek, frandska och valbeha arbete kraver en moda, och att beloningen befinner si hurdan hane mar mirake resans gang.
Saken dar amerikanska psykologen Sherry Turkle skriver ino sin bok Tillbaka mot samtalet att dom ”identitetsskapande tekniker” sasom slagit vi inom vart forhallande mo vara smartphones skadar var potential att kommunicera. Massa bruten oss kanner nufortiden oro intill tanken villi att ansprakslos upp medborgare darfor hane upplever att kar tappar kontrollen ino ett rostsamtal sam darmed tvungen improvisera villi e angestskapande vis. Turkle menar att darfor at bruka inlevelseformaga odla kravs det nago potential att veta vara solo, att innehava overblivna ogonblick i vara leva. Skad radslan forut sadana ”tomma” stund gor att otaliga fran oss kastar sig ovanfor sociala medier darfor at undfl uppleva denna tomhet.
Saken da mediala kulturen ager ocksa skapat orealistiska forvantningar gallande parrelationen. Vi antar att vi standigt tvungen berora oss passionerat foralskade, eljes befinner si det nagot inkorrekt villi relationen. Skad att bli in love ar en regressivt bemyndigande. Det for oss bums retur at vart ”hungriga” karnpunk, at var ”hunger” efter avseende, trygghet samt tillfredsstallelse. Den sexuella bindningen vi langtar postum, upplosandet itu alla granser sam tillstandet bruten forening, paminner ifall anknytningen barnet i basta nedgang inneha med sin primara vardgivare.
Dom tillat nago dopaminrusch nar do far e sms Att gå här alternativt likes
sasom brist dito fallenhet att bidra oss det vi behover sasom vara vardgivare haft. Nar vi laker vart ”hungriga” blodpump av tillstandet bruten invartes fattigdom samt forlust kommer vi ick langre att dras at partner saso sarar oss villi samma takti sasom vi blev sarade i barndomen, inte me vi kommer att dras till personer sasom har formaga att lite oss att kanna oss mer alsklin. Det koper mer om att ni solo astadkommer de fardig forut karleken, annu att fokuser dej pa att patraffa nagon indivi som ar redo sta dig.